Champions 2015/2016
Ange undertext här

Den bästa säsongen!

Att förstå vad Leicester City ställde till med under säsongen är inte helt enkelt. En del har sagt
att det var "den största sensationen i fotbollens historia", andra sa "det bästa som hänt engelsk
fotboll". En sensation är ofta en enskild händelse, som t. ex. när USA:s ishockeylag slog det
oslagbara Sovjetiska landslaget i OS-finalen 1980. Men när sensationen pågår i en hel säsong
på 38 matcher under 10 månaders tid, vad kallar vi det då? Vi måste börja med oddset man
fick om man satsade pengar på Leicester när säsongen startade, 5000/1. Jämför det med 42/1
som Buster Douglas gav när han slog Mike Tyson, en sensation. Enbart bettingbolaget
William Hill fick betala ut cirka 29 miljoner kronor till spelare som satsat pengar till detta
osannolika odds 5000/1. Sedan Premier League startade 1992 hade endast fem klubbar lyckats
vinna ligan, fyra är de stora klubbarna Manchester United, Arsenal. Chelsea och Manchester
City, den femte är Blackburn Rovers som vann 1995. Inget av de vinnande lagen hade slutat
sämre än trea säsongen innan de vann. Leicester däremot kom på 14:e plats och klarade med
nöd och näppe sig kvar via "The Greatest Escape". Leicester gick från ett mirakel till ett
annat, för ett mirakel är det. Visserligen ligger det massor av hårt jobb bakom, fattas bara
annat, men något mirakulöst svävar ändå över Leicester City säsongen 2015/2016. Den fjärde
april 2015 ligger Leicester sist i Premier League med nio matcher kvar av säsongen. Det
verkar oundvikligt med nedflyttning till Championship. Veckan efter att Kung Richard III:s
rester återförts till staden besegrar Leicester West Ham tack vare ett mål av en spelare med
namnet King (Andy)! Det är ett förebud säger fansen, och så verkar det vara också för
Leicester vinner sju av de återstående matcherna och klättrar till 14:e plats och blir kvar i
högsta ligan. Den 21 maj offentliggör klubben vilka träningsmatcher man ska spela innan
ligan startar igen den 8 augusti. Den 30 juni får managern Nigel Pearson sparken, i ett
pressmeddelande beskrivs situationen mellan ägarna och managern som "ohållbar". Tretton
dagar senare när Leicester är i Österrike på träningsläger presenteras hans ersättare, Claudio
Ranieri. Italienaren Ranieri säger genast att målet med den kommande säsongen är att nå 40
poäng och säkra fortsatt spel i Premier League. Leicesters träningsmatcher spelas under
perioden 21/7 till 1/8, under 11 dagar spelas fem matcher och man möter lag från lägre
divisioner.


21 juli * Lincoln City - LCFC 1-3 (mål: Mahrez, Kramaric, Vardy)
25 juli * Mansfield Town - LCFC 1-1 (Nugent)
28 juli * Burton Albion - LCFC 1-2 (Vardy 2)
29 juli * Rotherham United - LCFC 1 - 2 (Mahrez, Nugent)
1 augusti * Birmingham City - LCFC 2-3 (Huth, Drinkwater, Okazaki)


Ligan startar den 8 augusti med en hemmamatch mot Sunderland, Jamie Vardy och Riyad
Mahrez är båda med i målprotokollet och i efterhand kan man konstatera att de båda gav en
hint om vad som komma skulle.


8 augusti * LCFC - Sunderland 4-2 (Vardy, Mahrez, Albrighton, Schlupp)
15 augusti * West Ham - LCFC 1-2 (Okazaki, Mahrez)
22 augusti * LCFC - Tottenham Hotspur 1 - 1 (Mahrez)
29 augusti * Bournemouth - LCFC 1 - 1 (Vardy)


Efter den första månaden parkerade Leicester på tredje plats bakom Manchester City och
Crystal Palace, förra säsongens vinnare Chelsea låg på 13:e med en nedåtgående trend. Efter
ett landslagsuppehåll återupptogs ligaspelet igen den 12 september och Chelsea förlorade
igen. Leicester spelade hemma på King Power Stadium mot Aston Villa. Detta kom att bli en
match som etsade sig fast i folks minnen. Leicester visade en beslutsamhet och en kämpaglöd
som kom att prägla laget resten av säsongen. Aston Villa tog ledningen i den första halvleken
och med mindre än halvtimmen kvar ökade de till 0-2. Men via en ursinnig forcering kunde
Leicester vinna med 3 - 2 och stå upp till devisen "Foxes Never Quit". Supporterfunktionären
Jim Donnelly blev en viral succé när han jublade vid 3-2 målet. I september kom även Foxes
första förlust för säsongen i en målexplosion på hemmaplan mot Arsenal.


13 september * LCFC - Aston Villa 3 - 2 (De Laet, Vardy, Dyer)
19 september * Stoke City - LCFC 2 - 2 (Mahrez, Vardy)
26 september * LCFC - Arsenal 2-5 (Vardy 2)

Med två månader spelade av säsongen hade Leicester fallit ned till åttonde plats, den lägsta
placering de kom att ha under säsongen. De båda Manchesterlagen toppade tabellen, fyra
Londonlag Arsenal, Tottenham, West Ham och Crystal Palace samt Everton var nu före Foxes
i tabellen. Första matchen i oktober var borta mot Norwich och Leicester fortsatte spela bra
och vinna. Sedan följde ytterligare en bortamatch, nu mot Southampton och den slutade 2-2.
Det gick bra för Leicester men man höll aldrig nollan. Manager Ranieri var besviken på detta
och under en presskonferens berättade han att han lovat laget att bjuda på pizza om de höll
nollan. Nästa match blev känd som "pizzamatchen" eftersom Leicester slog Crystal Palace
med 1-0. Ranieri höll sitt löfte och bjöd ut hela laget på Peter Pizza, men de fick baka sina
egna pizzor. Detta var ett av de tillfällen som laget visade upp sig i pressen under angenäma
omständigheter. Man märkte att detta var en grupp spelare som trivdes ihop och Claudio
Ranieri visste att ett sådant här tillfälle till att bygga på lagandan inte fick missas. Oktober
avslutades med vinst på bortaplan mot erkänt hemmastarka West Bromwich Albion.

3 oktober * Norwich City - LCF 1 - 2 (Vardy, Schlupp)
17 oktober * Southampton - LCFC 2 - 2 (Vardy 2)
24 oktober * LCFC - Crystal Palace 1 - 0 (Vardy)
31 oktober * West Bromwich Albion - LCFC 2 - 3 (Mahrez 2, Vardy)


Oktober färdigspelad och Leicester var uppe på tredje plats bakom Manchester City och
Arsenal. Jamie Vardy och Riyad Mahrez var med i skytteligans topp med 11 respektive 6 mål.


7 november * LCFC - Watford 2 - 1 (Kante, Vardy)
21 november * Newcastle United - LCFC 0 - 3 (Vardy, Ulloa, Okazaki)
28 november * LCFC - Manchester United 1 - 1 (Vardy)


Jamie Vardy´s mål mot Manchester United innebar att han gjort mål 11 matcher i rad och
därmed slog han förre Manchester Unitedspelarens Ruud Van Nistelrooy rekord på 10
matcher. Leicester ligger nu på andra plats bakom Manchester City och med matcher mot
Chelsea, Liverpool och Manchester City väntande under december säger alla experter att nu
har Leicester "lekt färdigt".


5 december * Swansea City - LCFC 0 - 3 (Mahrez 3)
14 december * LCFC - Chelsea 2 - 1 (Vardy, Mahrez)
19 december * Everton - LCFC 2 - 3 (Mahrez 2, Okazaki)
26 december * Liverpool - LCFC 1 - 0
29 december * LCFC - Manchester City 0 - 0


Leicester slog Chelsea och managern José Mourinho fick sparken, Foxes förlorade sedan med
uddamålet borta mot Liverpool efter säsongens blekaste insats. Ranieri sa att man behövde
"starta om maskineriet". Efter oavgjort mot Manchester City toppade Leicester Premier
League på 39 poäng tillsammans med Arsenal, Londonlaget dock före i tabellen pga.
målskillnad. Man hade alltså redan nu nästan skrapat ihop de 40 poäng som Ranieri satte som
mål innan säsongen startade. Om december är en tuff månad med många matcher för lagen i
Premier League så var januari minst lika tuff för Leicester City. Sex matcher varav tre mot
Tottenham Hotspur, två av dessa matcher var möten i FA-cupen. Den 10 januari spelade man
2 - 2 mot Spurs på White Hart Lane (Wasilevski, Okazaki) och i omspelet på King Power
Stadium den 20 januari vann Tottenham med 2 - 0, Leicester blev därmed utslagna ur FA-
cupen.


2 januari * LCFC - Bournemouth 0 - 0
13 januari * Tottenham Hotspur - LCFC 0 - 1 (Huth)
16 januari * Aston Villa - LCFC 1 - 1 (Okazaki)
23 januari * LCFC - Stoke City 3 - 0 (Drinkwater, Vardy, Ulloa)


Med mer än halva serien spelad toppar Leicester Premier League fyra poäng före Manchester
City och de väntade i nästa bortamatch. Efter den matchen sjöng de tillresta
Leicestersupportrarna "We´re gonna win the league" för första gången. Man hade på förhand
spekulerat i om Ranieri skulle ställa upp med ett defensivt orienterat Leicester. Men Foxes
ställde upp som vanligt, gjorde mål innan 3 minuter var spelade och vände sig sedan aldrig
om. Detta var ett påpekande till alla lag i Premier League "Vi är här för att vinna ligan", och
fansen som sjöng efter matchen trodde nu verkligen att deras lag kunde göra det. Innan
matchen mot Manchester City mötte man Liverpool hemma och tog en gruvlig revansch för
bortaförlusten. Dessutom gjorde Jamie Vardy ett högst spektakulärt mål, som till och med fick
Liverpools manager Jürgen Klopp att applådera. Under februari kom även den tredje och sista
förlusten för säsongen, Arsenal vann på Emirates Stadium en match som Leicester hade, men
lät slinka ut mellan fingrarna.


2 februari * LCFC - Liverpool 2 - 0 (Vardy 2)
6 februari * Manchester City - LCFC 1 - 3 (Huth 2, Mahrez)
14 februari * Arsenal - LCFC 2 - 1 (Vardy)
27 februari * LCFC - Norwich City 1 - 0 (Ulloa)


Den sista februarimatchen i februari kom att kallas "jordskredssegern", inte för att de var en
stor eller sensationell seger utan för att publiken orsakade ett jordskalv i Leicester. Elever från
Leicester University hade installerat en seismometer cirka 500 meter från King Power
Stadium. När Leonardo Ulloa gjorde det efterlängtade 1-0 målet i matchens sista spelminut
exploderade fansen på arenan och seismometern gav ett utslag som mätte 0.3 på
Richterskalan.

Leicester fortsatte att toppa ligan men nu var det Tottenham Hotspur som skuggade bara två
poäng bakom. Londonlaget hade haft en bra period med vinster mot Swansea, Manchester
City, Watford, Norwich City, Crystal Palace och Sunderland efter förlusten mot Leicester. I
mars fortsatte "serielunken" och för Leicester stod bland annat en match mot
nedflyttningshotade Newcastle på programmet. Nu började 1-0 vinsterna rulla in.


1 mars * LCFC - West Bromwich Albion 2 - 2 (Olsson självmål, King)
5 mars * Watford - LCFC 0 - 1 (Mahrez)
14 mars * LCFC - Newcastle United 1 - 0 (Okazaki)
19 mars * Crystal Palace - LCFC 0 - 1 (Mahrez)


Efter matchen mot Crystal Place på Selhurst Park stannade Leicesterklacken kvar i mer än en
halvtimma efter att arenan för övrigt var tömd. Än en gång sjöng de "We´re gonna win the
league", skillnaden denna gång var att några Palacesupportrar stod bredvid, filmade det hela
och sjöng "They ´re gonna win the league". Leicester hade nu utökat avståndet till tvåan
Tottenham Hotspur till fyra poäng. Pizza var en regelbunden måltid i Leicester och april sågs
an med spänning.


3 april * LCFC - Southampton 1 - 0 (Morgan)
10 april * Sunderland - LCFC 0 - 2 (Vardy 2)
17 april * LCFC - West Ham United 2 - 2 (Vardy, Ulloa)
24 april * LCFC - Swansea 4 - 0 (Mahrez, Ulloa 2, Albrighton)

Tre hållna nollor i april och till det en "skandalmatch" mot West Ham United på hemmaplan.
Domare Jon Moss hade inte någon av sina bästa dagar när han dömde Foxes mot Hammers.
Det flesta domslut gick fel och dessutom mot hemmalaget. West Ham fick en straff efter en
omfamning och knuff och sådana situationer var matchen fylld av, men att det blev en straff
mot Leicester var slumpmässigt. Dessutom lyckades han visa ut Jamie Vardy för filmning när
han blev kapad i straffområdet, det borde varit straff för Leicester. Leonardo Ulloa ordnade 2
- 2 på straffspark på övertid efter att Jeff Schlupp fällts, även denna straff var tveksam. Med
Vardy avstängd mot Swansea trodde "fotbollsexperterna" att Leicester inte skulle kunna göra
mål, man tippade att Swansea skulle slå ett tilltufsat Leicester. När matchen mot Wales-laget
var slut sjöng Leicesterfansen "4 - 0 to the one man team". Nu ledde Leicester med 7 poäng
före Tottenham Hotspur och hade chansen att avgöra genom att vinna borta mot Manchester
United.


1 maj * Manchester United - LCFC 1 - 1 (Morgan)
7 maj * LCFC - Everton 3 - 1 (Vardy 2, King)
15 maj * Chelsea - LCFC 1 - 1 (Drinkwater)


Ett oavgjort resultat mot Manchester United räckte inte för att Leicester skulle ta hem ligan.
Närmaste konkurrenten Tottenham Hotspur mötte Chelsea på Stamford Bridge dagen efter.
Vinst för hetsporrarna och de hade fortfarande chansen att komma ikapp, förlust eller oavgjort
och ligan var Leicesters. Tottenham Hotspur tog ledningen med 2 - 0 och allt såg ut att gå
mot att Leicester skulle behöva slå Everton för att säkra titeln. Men Chelsea kom tillbaka och
kvitterade till 2 - 2 och det stora jublet bröt ut i Midlands. Hemma hos Jamie Vardy var det
party, vid King Power Stadium var det party och på pubarna runt om i staden var det party.

Till sist vann Leicester Premier League med hela tio poäng före tvåan Arsenal. Tottenham
Hotspur som var den främste utmanaren under slutet kom trea. Englands Premiärminister
David Cameron gratulerade Leicester och sa att vinsten var "extraordinär men verkligen
välförtjänt".
Italiens Premiärminister sände gratulationstelegram till Claudio Ranieri, Premier Leagues
ordförande Richard Scudamore beskrev det som "den största bedriften någonsin". Den före
detta Leicesterspelaren och TV-programledaren Gary Lineker ångrade sitt uttalande från
början av säsongen. "Om Leicester vinner ligan ska jag leda det första 'Match Of The Day'
nästa säsong i bara kalsongerna". Han gjorde det också! José Mourinho, som fick sparken från
Chelsea efter förlusten mot Leicester, sade "Jag förlorade min titel till Claudio Ranieri och
med stora känslor kan jag nu säga att jag gratulerar honom till hans magiska moment i
karriären".
Till sist så ställer vi om frågan vi ställde i början: " Men när sensationen pågår i en 38 matcher
lång säsong under 10 månaders tid, vad kallar vi det då?" Svaret är att är man bäst under en
lång säsong, vinner fler matcher än konkurrenterna och dessutom bara förlorar tre matcher, så
förtjänar man att vinna ligan. Sensation? Absolut, men en sensation underbyggd med
målmedvetenhet och hårt jobb av ett gäng killar som trivdes tillsammans.